Ojoj vad tiden springer iväg. Över 1 år har gått sen vi hämtade hem Underverket Unni, ett spralligt yrväder. Sov hela nätterna :-) Kristina & Allan hade gjort ett fint förjobb, nästintill rumsren. Gick till dörren när det va dax för toabesök. Kallt som satan va det för den lilla Schäfervalpen, men inte gjorde det henne nått inte. Växte fort, fort & nu är hon stor.
En underbar varelse att träna med, spår, lydnad & upplet gick som på räls :-) Helt plötsligt kom det små pip i f,f. Ajaj, jag är allergisk mot pip :-( Analysera med hjälp av KM, osäkerhet för stora "krav" gått för fort fram. Fan i helvete LENA......... när ska du lära dej att...hakonamatata. Ändring av träningen. Vist det har tagit tid/ det gör ju det när man ska ändra nått ( går fortare att bygga nytt) Men nu är vi på G har hittat mitt i träningen :-)
I vinter har vi tränat sök, jisses så fort hon lär, jodå vi tar det lugn. Hon har blivit så harmonisk, efter träning eller mortion så går hon & lägger sej när vi kommer in. Inget pock på uppmärksamhet. Fast jag har tjatat på gubben " hon är sjuk, nu går hon & lägger sej igen....titta" i
flera veckor nu. Nej då hon är inte sjuk, hon har hittat hem. Men oj va tiden går, nu får vi sätta fart ut i sökskogen ska vi ju :-))
